31 augusti 2015
Prenumerera på Sveriges Viktigaste Jobb

Jag är länken mellan människa och teknik

Teknikutvecklingen inom vården och omsorgen skapar jobb som många kanske inte tänker på. 26-åriga ingenjören Safia Bennani jobbar med e-hälsa på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm och hon har vad en kan kalla framtidens vårdjobb.

Safia Bennani går sista året på ett traineeprogram och jobbar på enheten för e-hälsa på Karolinska universitetssjukhuset. Hon gör många olika saker men hennes huvuduppdrag är att effektivisera och utveckla IT-system som gör det enklare för vårdmedarbetare att ge bästa möjliga vård till patienterna.

– I mitt jobb handlar det om att hålla system så moderna som möjligt och se till så att allt funkar rent tekniskt utifrån de utmaningar som vården står inför. Målet är att alla som kommer till sjukhuset ska må bra när de åker härifrån. Vi som arbetar på enheten för e-hälsa är en viktig del i att se till att det blir så. Skulle inte systemen funka så skulle inte sjuksköterskor och läkare kunna hjälpa människor.

Safia har jobbat mest med att etablera ett nytt operationsplaneringssystem som vårdmedarbetare ska använda. Innan det nya systemet kan börja användas krävs utbildning för samtliga medarbetare som kommer använda det. På Karolinska Universitetssjukhuset jobbar totalt 17 000 personer.

– Hittills har jag hållit inledande utbildningar för 1 000 medarbetare på Astrid Lindgrens sjukhus och det har varit jätteroligt, men vi har några kvar, säger Safia och skrattar.

De största utmaningarna i jobbet tycker Safia är att det finns så många regler, lagar, medarbetare och mängder av olika system att ta hänsyn till.

– Att hitta rätt lösningar som levererar det vi efterfrågar, som är kostnadseffektivt och som framför allt är bäst för patienten. Vi kan inte bara välja en leverantör och informera om vad vi vill ha, utan det är en lång process både före och efter på grund av att det finns mycket att ta hänsyn till.

Safia beskriver sin arbetsplats som väldigt prestigelös, utmanande och utvecklande. Hon trodde att hon skulle möta motstånd i organisationen på grund av sin unga ålder, men så blev det inte.

– Alla kollegor har välkomnat och uppmuntrat alla mina idéer även om idéerna ibland har varit jättekonstiga. Jag har aldrig känt mig liten eller nedtystad på något sätt. Sedan blev jag förvånad över att det händer så mycket på sjukhuset och att det pågår så många stora projekt. Det är inte bara förvaltningsprojekt utan det handlar och väldigt mycket om utvecklingsprojekt som förbättrar och moderniserar organisationen, vilket jag är mycket tacksam att jag får bidra till.

Även om Safia alltid haft ett stort intresse för vården och drömde om att bli läkare när hon var liten, var inte offentlig sektor ett självklart val av arbetsgivare när hon tog sin ingenjörsexamen.

– Innan jag hamnade här hade jag inte en tanke på att ens offentlig sektor var något för mig. Jag hade många fördomar om att det skulle vara trögt, grått och tråkigt. Efter att ha jobbat i landstinget 1,5 år kan jag säga att jag har världens bästa jobb och att jag verkligen vill fortsätta utveckla och utvecklas här.

Hon lägger till.

– Man tänker att vården eller landstinget är trögt. Men i mitt uppdrag ska jag få med 17 000 personer på banan och se till att de utbildas och kan använda systemet. Det är klart att det tar tid.

Idag tycker Safia inte att det finns några skillnader mellan privat och offentlig sektor när det kommer till uppgifter, lön och utveckling.

– Det är inte så att vi har mycket lägre löner eller har mindre viktiga, utvecklande eller intressanta jobb bara för att vi inte fokuserar på att verksamheten ska gå med vinst, som privata företag måste göra. Vårt mål och huvudsakliga fokus är att jobba för människan och att ge service på bästa möjliga sätt.

Läs mer

Tipsa:


User information

Captcha *

Tack för att du hjälper oss!